Det hände mig nyligen när jag läste "Vägra följa John" av Anneli Påmark och Carl Östberg. Den bekräftade mycket jag redan bar på, och öppnade samtidigt dörrar jag inte ens visste fanns. En bok för dig som är redo att tänka själv även när det känns lite obekvämt.
Att börja ifrågasätta började som små tankar. Magkänslor som jag haft, men lärt mig att inte lita på.
Sakta med säkert vände det, genom att jag slutade acceptera det "normala" som en neutral sanning och började ställa fler frågor. Det var både befriande och skrämmande.
Och det tror jag är en naturlig del av resan. Den som aldrig tvivlat har förmodligen inte frågat tillräckligt.
Länge litade jag blint på läkare, riktlinjer och nyheter. Inte för att jag var dum, utan för att jag aldrig fått lära mig att ifrågasätta dem. Det har förändrats.
Idag ser jag hur sjukvårdssystemet ofta medicinerar bort symtom i stället för att söka orsaker. Ett symtom byts ut mot ett annat. Biverkningarna innebär bara att ett symtom byts ut mot ett annat. Och grundorsaken saknar svar och kvarstår.
Detsamma gäller nyheter och massmedia: objektivitet är sällsynt. Det vi får serverat är filtrerat och ofta med en dold agenda.
Det låter som en konspirationsteori, ändå är det är vad många erfar, och personligen är det vad jag många gånger själv upplevt. Det betyder inte att allt är fel, ibland får vi bara göra så gott vi kan med det vi vet. Vill du så våga fråga mer, sök alternativ, finns det någon som läkt eller gjort det du vill göra på ett annorlunda sätt?
Jag har gått från att söka svar utanför mig själv, till att bli mer nyfiken på vad kroppen faktiskt försöker berätta:
- Vad är orsaken bakom symtomen?
- Vad försöker kroppen signalera?
- Finns det fler lager att förstå?
Det finns inget "rätt" sätt för alla, dock finns fler perspektiv än de vi ofta erbjuds. Och det upp till var och en att utforska dem.
För mig var att börja ifrågasätta, känna efter och gå min egen väg obekvämt, ibland ensamt och ibland får jag höra att jag är naiv eller paranoid. Vad tror du?
Du behöver inte min bekräftelse. Men kanske känner du igen dig i något av det jag skriver och ibland är det bara skönt att veta att du inte är ensam.
Det som kanske förändrat mitt perspektiv mest är insikten om hur mycket potential som faktiskt finns i oss. Du och jag är mycket mer än våra vanor, mer än våra tankar, mer än vad våra gener bestämmer.
Det finns människor i världen som läkt det som ansetts oläkbart. Förändrat det som ansetts oföränderligt. Placebo är ett bevis på att sinnet och kroppen är djupare förbundna än vi ofta tillåts tro. Det är så mycket mer än att säga att något är inbillat.
Vi är mer lika än olika. Och mm det är möjligt för någon – vad är då möjligt för dig? På det sättet är vi på så sätt alla mirakelmänniskor.
Resan handlar till viss del om att sluta underskatta det som redan finns där.
En liten tanke om kost, valfrihet och att lita på sig själv: Jag tror på nyanser. Också när det gäller mat. Det finns extremt friska och vitala människor på bägge sidor.
Och det säger något viktigt: din kropp, din magkänsla och din erfarenhet är mer värdefull information än de flesta studier du kommer läsa. Det gäller även de jag råkar nämna. Du är inte ett genomsnitt och inte heller en kontrollgrupp. Du är du, och du vet vad som är bäst för dig, även de gånger vi gör mindre bra val så är vi oftast medvetna om det på ett eller annat sätt.
Tänk för din egen räkning, lita på dig själv och välj den väg som faktiskt känns rätt för dig. Oavsett om den är lite svårare att förklara eller "försvara".
I en stressad situation eller efter en dålig natt med sämre återhämtning är det lätt att välja fel, det är mänskligt. Var snäll med dig själv även då, för det då du oftast behöver medkänslan som mest. Det sista du eller någon annan behöver är fler hårda ord eller tankar som spär på stress eller oro.
På denna sida finner du kostnadsfria resurser som kan hjälpa dig att må bättre. Vad du hittar varierar, det kan vara webinar, guider eller annan inspiration:
Relaterade inlägg

© 2026 mariafranberg.com